Mellandagar

Rastlösa fyraåringar i mellandagarna. Jag inser att dagis är den institution som samhället skapat för att trötta ut våra småbarn hela dagarna, så att de kan fungera någotsånär hemma och åtminstone hyfsat kunna likna människor snarare än naturkatastrofer.

Knoddarna är i luven på varandra för jämnan. Invid det traditionella pusslet:

Knodd T åt Knodd S, fräsande: "Andas inte på mig!"
Vis far: "Gör inte det då, S!"
Knodd S: "Men jag behövde andas. Jag kan inte hålla anden! Jag dör då!"

Typ tretton sekunder senare. Vis far försöker hitta en fläck i lägenheten som inte är belamrad med småbarn. Knodd T förföljer hack i häl, monotont sjungande: "Man får ha, tålamod, oj oj oj! Man får ha, tålamod, oj oj oj!"