Efter ett par veckors intensiv samvaro med Knoddarna har vi tvingat revidera större delen av våra spädbarnsmyter och bebisfördomar. De beter sig överhuvudtaget inte som man skulle ha kunnat förvänta sig. Två av de Stora Sanningarna om Nyfödingar har vi helt sonika konstaterat är förbannad lögn, nämligen:
Myt #1 • Knoddar skriker alltid; eller åtminstone som regel.
Myt #2 • Knoddar är oförmögna till all form av kommunikation, som inte överensstämmer med Myt #1.
Våra Knoddar är överraskande tysta. När de väl låter, är de dessutom övervägande lågmälda. Det mest häpnadsväckande är emellertid att vi utan svårighet har kunnat utläsa mening i deras ännu så länge tämligen sparsamma repertoar av läten. Utöver det sedvanliga basutbudet av snörvlanden, suckanden och hickanden, har vi kunnat urskilja följande ansatser till dialog:
[eh! eh! eh!] "Jag befinner mig i någon form av predikament! Förslagsvis avbryter du det du just nu sysslar med och försöker åtgärda detta inom en rimligt snar framtid. Det är givetvis upp till dig om du vill agera eller inte."
[h-h-h-h] "Det är inte längre upp till dig! Mitt predikament har passerat det uthärdligas gräns, och det beror nu på dig och dina reflexer huruvida vi ska ha en trevlig eller obehaglig stund tillsammans!"
[NNÄÄÄÄÄ!!!] "Du har misslyckats i dina ansatser att fullgöra dina förälderliga plikter, och får nu erfara konsekvensen av dina tillkortakommanden! Det hela är beklagligt, men helt och hållet ditt fel, och det är bara synd att du som ändå kan läsa inte behagat lära dig hur sådana här situationer bör hanteras."
[uh! uh!] "Du har sannolikt trugat i mig alldeles för mycket mjölk, eller på annat sätt överstimulerat något av mina många basbehov! Jag är inte arg, bara besviken och ganska illamående."
[äh.... äh....] "Som du redan borde förstått är jag inbegripen i den ganska ansträngande övningen att rapa, med anledning av att du i din okunskap erbjöd ett överflöd av mjölk. Det faktum att du positionerat mig i en väldigt obekväm ställning över din axel och envisas med att slå mig i röven underlättar inte en smula!"
[ÄÄÄHHHFFLP!!!] "Trots dina försök att störa mig i mitt rapande, lyckades jag nu med detta ändå. Att jag samtidigt råkade kräkas ned din tröja/hals/rygg kan inte skyllas på mig, utan är ett direkt resultat av ditt evinnerliga blöjklappande."
Dessutom har Knoddarna de senaste dagarna utvecklat ett helt nytt ljud som endast svårligen låter sig transkriberas på något känt alfabet. Det låter som en fruktansvärt gammal, gnisslande dörr, något i stil med: [IIIHHZHZHIIHH]. Den exakta innebörden i detta ljud är inte helt klarlagt, men skulle kunna vara: "Jag märker att du försöker väcka mig ur en annars väldigt behaglig dvala, och jag vill bara försäkra mig om att du är fullt medveten om vad det här kan leda till."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
HAHAHAHAHA!!! Jag (nästan) mållös. Så jävla roligt! / Jocke
Skicka en kommentar