Soffknoddar

Knoddarna är nu drygt elva och en halv vecka gamla och har redan passerat flera tidiga faser av knoddskap. Utöver alla knoddfaser inne i magen har de också avverkat plastbunkeknoddstadiet på BB och sängknoddstadiet den första tiden hemma. Nu är den mer korrekta klassificeringen soffknoddar, alternativt selknoddar. I princip all sin vakna tid spenderas numera i selarna, och däremellan i sofforna.

Det sker dock en snabb och konstant utveckling, och Knoddarna är inte särdeles nöjda längre med det tysta liggandets ädla konst. Istället har de utvecklat en högre grad av otålighet och samtidigt en häpnadsväckande förmåga att förmedla denna otålighet i höga och hjärtskärande ljud. Vår förmåga att underhålla spädbarn har satts på hårda prov. Katterna hjälper inte till som vi hade hoppats på - de tycks ha ett ganska begränsat underhållningsvärde när allt kommer omkring.

Knoddarna har ännu inte fattat tycke för sina sitters, vilka enligt en rad småbarnsföräldrar är det ultimata vapnet för att spara krafter och vinna tid. Därtill har vi fram till nyligen haft en väldigt begränsad leksakspark på hemmaplan. Mobiler, skallror och dockor har helt enkelt fått stå undan för andra mer akuta livsnödvändigheter som mikrovågsugn, babysemp och blöjor. Gradvis har lägenheten den senaste tiden fyllts av allt mer färgglada textilgrodor, tygnyckelpigor, fiskfingerdockor, träbabygym, filtar med kattmotiv och insektsmobiler. Dessa skär förvisso radikalt av mot den annars ganska stillsamt designade interiören, men vårt motto är numera - om Knoddarna mår bra, mår vi bra!