När självförtroendet sviker

Treåetthalvt kanske var en ålder där allt kändes bra, allt man gjorde var finfint och allt beröm sjönk in som det mest naturliga i hela stora världen. Så var det för Knoddarna i alla fall. Men nu när det drar ihop sig mot the Big 4 infinner sig plötsligt en tvekan, en tärande oro om att allt kanske inte håller måttet. Knodd S har drabbats av en konstnärlig kris. "Jag kan inte jita ögon, jag kan inte jita händej, jag kan inte jita näsa... jag kan baja jita havla huvet!"


Det är dumheter, förstås, men alla stora konstnärer har stunder av självrannsakan och vankelmod. Vi sparar en ganska försvarlig andel av Knoddarnas produktion, och förblir övertygade om att de kommer sälja ganska bra så småningom. Det finns, givetvis, inget finare än huvudfotingar, när de är gjorda av de rakt nedstigande leden.

Troll och spöken i skogen...

I samma stund som detta inlägg skrivs ligger knoddarna i rummet bredvid och kämpar mot sina nyfunna nattliga demoner. Om det är morgondagens nymåne som har börjat spöka i knoddarnas allt mer fantasifulla och artikulerade inre världar, eller om det helt sonika bara ska skyllas på proteiner och synapsproduktion, spelar mindre roll. Skräcken för natten är här!

"Jag kan inte såva, jag e jedd ändå!" har i några dagar varit insomningsmantrat för Knodd T tills utmattningen däckat henne till slut. Dörren är öppen, i köket slamras med disk och TV'n skvalar. Det är trots det stora troll som slickar på henne och ska äta henne, och det är spöken i skogen, som härjar. Och så vakna halv fyra, "Jag e jedd igen!". I natt bäddade knoddmamman ned sig bredvid i den 130 cm korta sängen. Tröst och ryggskott i en enda vacker handling. Knoddpappan är rädd att hans fiffiga hittepåsagor om Vasatrollet har ett finger med i spelet.

Knodd S är inte rädd för troll och spöken. Men hon får lätt feber istället och vaknar kvartsvis, täcket ihopsnört runt fötterna, knappt kontaktbar, med växtvärk därtill. I natt har vi bäddat madrass på knoddarnas golv, och räknar med att en av oss får tillbringa natten där.

Figur: Knodd T har ritat ett av trollen som förstör skönhetssömnen.

Tre år senare...

...kan de inte bara sitta själva. De kan åka pulka, vinka, gå uppför backen, ramla, börja gråta, få snö innanför kragen, frysa, gråta ännu mer, ramla ur pulkan på vägen hem, gråta hejdlöst, inte orka upp för trappan, oja sig hela vägen till TV'n, tycka pappa är dum men mamma är minsann bäst alldeles själva.

Fotot alldeles dagsfärskt! Beviset är att så här snöigt är det bara någon dag per decennium i Göteborg.

Ur Knoddarkivet, del 1

Även om dagarna ibland känns evighetslånga och oöverstigliga, har tiden en förmåga att rusa förbi och bunta ihop sig till månader, årstider som man knappt hinner oja sig över innan de bildat år och man står där med fulskumpan och bekymrar sig över hur länge man ska kunna hålla sina nyårslöften den här gången. Det hela blir rejält påtagligt när man börjar sortera sina proppfulla mappar med digitalfoton från förr.

Så här kunde vardagen te sig för drygt tre år sedan, i mars 2007.

Livet enligt principen "In i munnen först, fråga sen!" fungerade ganska bra. Vi lyckades hålla dem borta från kattlådan under hela den fasen i alla fall.

Ramlade man var det aldrig helt självklart att man kom upp igen. En lärdom man faktiskt har nytta av i resten av livet också. Duken har vi kvar (den drar de ner fortfarande), Limbofåtöljen försvann i flytten.

Skulle man till äventyrs ut på biltur var det så här smidiga små stolar som gällde. Det är något helt annat än dagens bilstolar, som snarast är att likna vid möbler i paritet med pianon. Hembrännarflaskan i bakgrunden är bara en prydnad.

Mer om livet på golvet skrev jag när det begav sig!

PS! Vi har väl en 4-5000 bilder till att sortera utöver de 2-3000 redan sorterade, så fler arkivbilder lär dyka upp.

Genusmysterieskolan

Knodd T, vaknar tidigare än vanligt och inväntar systerns uppvaknande med halvslumrande Knoddpappa:

"Pappa, du har skägg! Pappor har skägg! Inte mammor. När vi blir stora kommer vi också få skägg, men sen ska vi bli mamma. Då har inte vi skägg!"

Årajt!