Dålig pussrespons

Knoddarna har under sina dryga sju veckor haft uppenbara svårigheter med att skilja på kärleksbevis och matningstillfälle. Deras pussrespons har helt enkelt varit under all kritik och även om man har kunnat skönja en viss utveckling tycks det som om Knoddarna fortfarande har en hel del att lära.

De första veckorna uppvisade Knoddarna i princip nollrespons på alla ömhetsbetygelser - de verkade synnerligen omedvetna om innebörden i pussar och bedyrande av affektion. Gradvis, i takt med att Knoddarna utvecklade en rudimentär omvärldsuppfattning, övergick denna omedvetenhet till tydligt obehag. Sannolikt upplevdes närvaron av oss och den samtidiga frånvaron av mat som djupt frustrerande - kanske ansåg Knoddarna att vi helt enkelt lurade dem på konfekten, så att säga.

Den senaste tiden har pussresponsen förbättrats en smula, och bemötandet av pussar och kramar får i skrivande stund karaktäriseras som uppmärksam förvåning alt. förväntansfull vaksamhet. Facklitteraturen på ämnet ger vid handen att våra ömhetsbevis snart ska kunna bemötas med normalreaktion.

I väntan på humör

Med knoddar går man nästan ständigt i väntans tider - väntan på nästa steg, nästa fas, det där som spädisarna enligt alla hand- och hälsoböcker ska göra härnäst. Just nu går vi i spänd avvaktan på de första leendena. Förvisso ler Knoddarna redan, i bemärkelsen använder sin leende-muskulatur. Dessa 'leenden' är sannolikt snarare att betrakta som ett förstadium till flin. Visst är det till förbannelse likt leenden, men dessa grimaser åstadkoms som regel i sömnen eller precis i samband med att Knoddarna skiter på sig. Inte sällan efterföljs dessutom leendet av gråt och skrik, vilket så att säga förtar det mesta av det initiala positiva intrycket.

Knoddarna har uppenbara luckor i sina respektive humörregister - de saknar helt enkelt en hel rad typer av humör som vi vuxna tar för givna. Detta försvårar givetvis kommunikationen mellan oss och dem. Dessutom tycks de negativa humören vara betydlig fler än de positiva. Vi har de senaste dagarna lyckats definiera följande basala Knoddhumör:

1) Förvånad (positivt/neutralt humör) - Uppspärrade ögon, öppen mun (o-formad), armar och ben vevar friskt.
2) Avvaktande (neutralt/negativt humör) - Uppspärrade till kisande ögon, omväxlande stängd/öppen mun, armar mot bröstkorg, spänd hållning.
3) Skeptisk (negativt humör) - Kisande ögon, rynkade ögonbryn, ihopkrupen hållning, korta andetag, utstötande av små ogillande läten.
4) Bekymrad (negativt humör) - Oroligt uttryck, vevande armar och ben, frekvent utstötande av ogillande ljud med inslag av korta skrik.
5) Beklämd (negativt humör) - Kisande till slutna ögon, omväxlande plågat uttryck, skrik och gnäll om vartannat, enstaka sparkar i luften.
6) Besvärad (negativt humör) - Som regel slutna ögon, vilt vevande i perioder, bitvis ihållande skrik.
7) Mycket besvärad (negativt humör) - Slutna ögon, ihållande stötvisa skrik, knutna nävar, vilt vevande, röd ton, periodvis krampartat beteende.
8) Ursinnig (negativt humör) - Hårt slutna ögon, omväxlande vrål/skrik, relativt oregelbunden inandning, röd till blå ton, uppenbar oförmåga att ta emot nya intryck.

Knobbitar

Redan under graviditeten och de många återkommande ultraljuden visste vi nog egentligen vad vi nu fått bevisat: Knoddarna är en form av Hobbitar. För varje lårbensmätning sjönk våra hjärtan en smula - ständigt under medelvärdeskurvan på tillväxtschemat. När vi oroligt påpekade detta för våra oförstående barnmorskor sneglade de menande på oss och våra respektive fullvuxna ben. "Ja, nu blir de kanske inte så långa de heller..."

Nu när Knoddarna är ute och frenetiskt engagerade i växandets högre skola har vi fått ytterligare belägg för att det var sådana här varelser som Tolkien åsyftade när han skrev: "For they are a little people, smaller than Dwarves: less stout and stocky, that is, even when they are not actually much shorter. [...] And laugh they did, and eat, and drink, often and heartily, being fond of simple jests at all times, and of six meals a day (when they could get them)." (J.R.R. Tolkien, Prologue (I. Concerning Hobbits), The Fellowship of the Ring)


Knoddarna äter dock mer än Hobbitar. Allra minst sju gånger per dag - First breakfast vid 7 på morgonen, Second Breakfast vid 10, Luncheon vid 13, Supper vid 16, Dinner vid 19, Elevensies vid 23 och Nighties vid 3. Mellan de olika målen inflikas ofta lite Mellanmål för säkerhets skull. Den totala beräknade Tid Förbrukad på att Mata Knoddarna uppgår i idealfallet till drygt 8 timmar per dygn. Detta är alltså en hel arbetsdag, med tämligen dålig lön och inte ens pensionsgrundande. Inte sällan måste man räkna med obetald övertid, eftersom Knoddarna ofta väljer att äta på olika tidpunkter, gärna avlösande varandra.

För att ekvationen överhuvudtaget ska kunna gå ihop har vi givetvis varit tvungna att helt försaka våra egna måltider. Vår huvudsakliga näring intas numera i form av filmjölk, bröd, jordnötter och köpepizza.