onsdag, juni 21, 2006

Svårt att vara Preben

De här dagarna är det svårt att vara Preben. Det var med skräckslagen förtjusning som vår 4-årige abessinier luktade Knoddarna välkomna när de erövrade lägenheten. Det var en förtjusning som snabbt övergick i avvaktande oro, därefter bitter svartsjuka på dessa små nyanlända primatparasiter. Plötsligt var den hårt eftertraktade tillgången till husses armhålor, hårbotten, fötter, famn och skägg utsatt för stenhård konkurrens. Ingen tröst fanns heller att finna hos matten - de hade ju varsin parasit!

Knoddarna har kommit för att stanna, och på Knoddars vis tagit över en mycket stor del av husses och mattes vakna tid och energi. Katt #1 (Zorra) hade redan efter några dagar köpt läget och börjat utmana den nya hierarkin genom att spinnande och stirrande tränga sig på vid amningen, alltmedan Preben provade den klassiska jag-skiter-väl-i-er-också-strategin.

Tre veckor har dock gått, och små framsteg görs varje dag. Ett flertal Prebenala beteenden har undan för undan letat sig tillbaka; posera på TV'n, sitta i vägen i hallen, klösa på näsan, brottas med nätverkssladdarna, dricka diskvatten... Även om det sannolikt är en stor utmaning, kan Preben nu dela säng med en Knodd (se bildbevis), så länge Knoddvevandet är utom räckhåll. I obevakade ögonblick har Preben till och med setts nosa i hårbotten på Knoddarna; detta är en lovande start på någon form av relation mellan katt och primatunge.

Som salt i såren tvingas nu Preben flytta, tillsammans med resten av hushållet, från den östgötska myllan till Västkustens karga klippor. Detta kommer utöver en tre timmar lång klagosång från buren under själva resan innebära en ny miljö att lukta och slemma in. Detta sagt går Knoddbloggen in i en ny radioskugga (denna gång med anledning av byte av bredbandsleverantör) på en till två veckor. Återkomst till Jorden beräknas i juli.

fredag, juni 16, 2006

Nyttan av hushållspapper

Knoddarna hjälper en att förstå storheten i många av de små tingen - de där till förblindelse vardagliga sakerna som man aldrig förr ägnat ens en flyktig tanke. Så ligger det till med hushållspapper! Ända sedan jag blev gammal nog att sköta mina egna hemköp har jag förundrats över denna produkt; i hyllraderna ständigt granne med det uppenbart mer nödvändiga toalettpappret. I konkurrens med kökshanddukar och disktrasor och servetter har jag alltid ställt mig frågan: Varför finns hushållspapper?

Nu vet jag. Ingen konsumtionsvara används nu flitigare i vårt hushåll än just denna sorts papper. Så greppvänligt, stapelbart, med sina perforeringar så enkla att finfördela ned till lagoma bitar som ligger bekvämt i handen, redo för barnrumpan eller det sjöblöta skötbordet. Kanske är det så, att också många andra av vår kulturs största gåtor äntligen kommer att få sina förklaringar, tack vare livet med Knoddarna. Det är en tanke som skänker tröst.

onsdag, juni 14, 2006

Knoddljud

Efter ett par veckors intensiv samvaro med Knoddarna har vi tvingat revidera större delen av våra spädbarnsmyter och bebisfördomar. De beter sig överhuvudtaget inte som man skulle ha kunnat förvänta sig. Två av de Stora Sanningarna om Nyfödingar har vi helt sonika konstaterat är förbannad lögn, nämligen:

Myt #1 • Knoddar skriker alltid; eller åtminstone som regel.
Myt #2 • Knoddar är oförmögna till all form av kommunikation, som inte överensstämmer med Myt #1.

Våra Knoddar är överraskande tysta. När de väl låter, är de dessutom övervägande lågmälda. Det mest häpnadsväckande är emellertid att vi utan svårighet har kunnat utläsa mening i deras ännu så länge tämligen sparsamma repertoar av läten. Utöver det sedvanliga basutbudet av snörvlanden, suckanden och hickanden, har vi kunnat urskilja följande ansatser till dialog:

[eh! eh! eh!] "Jag befinner mig i någon form av predikament! Förslagsvis avbryter du det du just nu sysslar med och försöker åtgärda detta inom en rimligt snar framtid. Det är givetvis upp till dig om du vill agera eller inte."

[h-h-h-h] "Det är inte längre upp till dig! Mitt predikament har passerat det uthärdligas gräns, och det beror nu på dig och dina reflexer huruvida vi ska ha en trevlig eller obehaglig stund tillsammans!"

[NNÄÄÄÄÄ!!!] "Du har misslyckats i dina ansatser att fullgöra dina förälderliga plikter, och får nu erfara konsekvensen av dina tillkortakommanden! Det hela är beklagligt, men helt och hållet ditt fel, och det är bara synd att du som ändå kan läsa inte behagat lära dig hur sådana här situationer bör hanteras."

[uh! uh!] "Du har sannolikt trugat i mig alldeles för mycket mjölk, eller på annat sätt överstimulerat något av mina många basbehov! Jag är inte arg, bara besviken och ganska illamående."

[äh.... äh....] "Som du redan borde förstått är jag inbegripen i den ganska ansträngande övningen att rapa, med anledning av att du i din okunskap erbjöd ett överflöd av mjölk. Det faktum att du positionerat mig i en väldigt obekväm ställning över din axel och envisas med att slå mig i röven underlättar inte en smula!"

[ÄÄÄHHHFFLP!!!] "Trots dina försök att störa mig i mitt rapande, lyckades jag nu med detta ändå. Att jag samtidigt råkade kräkas ned din tröja/hals/rygg kan inte skyllas på mig, utan är ett direkt resultat av ditt evinnerliga blöjklappande."

Dessutom har Knoddarna de senaste dagarna utvecklat ett helt nytt ljud som endast svårligen låter sig transkriberas på något känt alfabet. Det låter som en fruktansvärt gammal, gnisslande dörr, något i stil med: [IIIHHZHZHIIHH]. Den exakta innebörden i detta ljud är inte helt klarlagt, men skulle kunna vara: "Jag märker att du försöker väcka mig ur en annars väldigt behaglig dvala, och jag vill bara försäkra mig om att du är fullt medveten om vad det här kan leda till."

fredag, juni 09, 2006

Knoddarna and the Void

Knoddarna anlände till slut, in i det sista mot sin vilja, natten till den 28 maj 2006, medan regnet smattrade mot sjukhussalens rutor och duvorna hukade under fönsterblecken. Mot alla odds, förhandstips, sanndrömmar, gissningar och järtecken visade sig Knoddarna vara hon-Knoddar.

Tekniska data (Knoddar, v1.01, ltd edition):
ID: Knodd 1, alias Vänster, alias Storan, löpnummer 1109
Längd (mm): 470
Vikt (g): 2980
E.T.A: 04:15
Not: Framstupa; modell ngt konformad

ID: Knodd 2, alias Höger, alias Lillan, löpnummer 1110
Längd (mm): 450
Vikt (g): 2320
E.T.A: 04:24
Not: Framstupa (assisterad)

Efter några dagars besiktning och underhåll kunde Knoddarna åka hem från sjukhuset. Därmed gick alla aktiviteter som inte direkt har att göra med mata, byta och sova ned på noll. Inklusive skrivandet av denna blogg.

Vi har med andra ord inte rundat månen riktigt ännu, utan bara kunnat skicka denna lilla hälsning från det stora vacuum som bor i solskuggan bakom Luna. Detta är the Void, och ni vet vad Sauron säger om the Void: "There is no life in the Void... only barnbajs och kjäks!"